Nej. Sedan den 1 april 2025 krävs normalt inget tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) för att kamerabevaka. Tillståndsplikten upphörde 31 mars 2025, vilket innebär att verksamheter inte längre behöver ansöka hos IMY innan de börjar bevaka. Observera dock: att slippa tillstånd betyder inte "fritt fram". Den som vill kamerabevaka måste själv säkerställa att alla dataskyddsregler följs och att bevakningen verkligen är tillåten – bland annat genom att göra en ordentlig intresseavvägning och uppfylla alla krav (se nedan). Du kan alltid använda ditt tidigare underlag för ansökan om du har det för din dokumentation.

Kamerabevakning är bara tillåten när den sker i ett berättigat syfte och med giltig rättslig grund, och när bevakningsintresset väger tyngre än den integritetskränkning som övervakningen innebär. En nödvändighets- och proportionalitetsbedömning (intresseavvägning) måste visa att kameror verkligen behövs för ändamålet och inte innebär ett orimligt intrång i människors privatliv. Om intrånget i integriteten anses större än nyttan, eller syftet inte är tillräckligt viktigt, då är kamerabevakningen inte tillåten (till exempel får man inte övervaka utrymmen med särskilt känslig personlig integritet utan starka skäl).

Dataskyddsförordningen (GDPR) och kamerabevakningslagen ställer flera krav. Sammanfattningsvis måste en verksamhet som kamerabevakar: Ha ett tydligt ändamål och en laglig grund: Det krävs ett berättigat syfte samt en giltig rättslig grund enligt GDPR för att behandla personuppgifter med kamera (för privata aktörer är detta oftast berättigat intresse efter intresseavvägning; för offentliga aktörer ofta allmänt intresse enligt lag). Göra en intresseavvägning: Ni måste bedöma behovet och se till att bevakningen är nödvändig och proportionerlig, dvs. att bevakningsintresset väger tyngre än integritetsintrånget innan ni börjar filma (vilket är själva kravet för att bevakningen ska vara laglig). Informera öppet (”skyltning”): Ni måste tydligt informera alla som övervakas. Vanligen sker det genom väl synliga skyltar vid det bevakade området med de viktigaste uppgifterna (t.ex. ändamålet, ansvarig aktörs namn/kontakt, att bevakning sker, med mera). All information enligt GDPR om bevakningen ska också finnas tillgänglig (t.ex. på en webbsida eller informationsblad). Begränsa lagringstiden: Inspelat material får inte sparas längre än nödvändigt för syftet. Huvudregeln är att man raderar videofilmer efter högst några dagar, om det inte finns särskilda skäl att behålla dem längre. Skydda inspelat material: Ni måste hantera materialet säkert så att inga obehöriga kan ta del av det. Det innebär att det ska finnas tydliga rutiner för lagring, åtkomst och säkerhet, t.ex. begränsad åtkomst, kryptering av videofiler och löpande kontroll av loggar. Ta ansvar som personuppgiftsansvarig: Organisationen som bedriver kamerabevakningen är personuppgiftsansvarig för uppgifterna. Det innebär att företaget/myndigheten själv ansvarar för att ovanstående krav följs och att bevakningen överensstämmer med lagen. (Om ni tar hjälp av en extern säkerhetsleverantör som hanterar kamerorna åt er, tänk på att teckna ett personuppgiftsbiträdesavtal enligt GDPR med den leverantören.)

Våra kameraövervakningssystem har funktioner som rörelsedetektering, nattseende, högupplöst video och fjärråtkomst via mobil eller dator.

Våra tekniker kan hjälpa dig med installationen av kameraövervakningssystemet, inklusive placering av kameror och anslutning till nätverk.

Systemet erbjuder spårbarhet genom inspelning och lagring, vilket är viktigt vid utredningar eller granskningar. Det skapar en trygg miljö för både personal och besökare, och låter dig känna dig säker i att allt är under kontroll. Läs mer om Kamerabevakning.

Det finns flera fallgropar som fastighetsägare och företag ofta råkar ut för. Några vanliga misstag att undvika är: Att inte dokumentera sin intresseavvägning: Efter lagändringen 2025 måste vissa aktörer (framför allt offentliga) själva göra en dokumenterad intresseavvägning innan bevakningen börjar, men ett vanligt fel är att glömma dokumentationen eller inte bevara den som krävs. Bristfällig eller obefintlig skyltning: Många missar att sätta upp tydliga informationsskyltar eller ger för knapphändig information. Det är ett vanligt klagomål – enligt lagen ska de övervakade enkelt kunna se att de filmas och veta vem som är ansvarig och varför. För lång lagring av video (och otydliga rutiner för hantering av materialet): Inspelningar sparas ibland onödigt länge, eller utan tydliga raderingsrutiner, vilket bryter mot principen om lagringsminimering och kan leda till sanktionsavgifter. ”Ändamålsglidning” – att använda materialet för andra syften än det avsedda: Ett typiskt misstag är att börja använda kameramaterial till nya ändamål (t.ex. övervaka personal eller leta efter regelbrott), trots att kamerorna sattes upp med ett annat syfte. Detta är olagligt – materialet får endast användas för det ursprungliga ändamålet, och ändamålsglidning är en av de vanligaste orsakerna till att IMY utfärdar sanktionsavgifter. Att tro att samtycke löser allt: Vissa tror att man kan sätta upp en skylt och låta alla som går in i ett område därmed ”samtycka” till övervakningen, men samtycke är normalt sett inte en godkänd rättslig grund för kamerabevakning. För att ett samtycke ska vara giltigt måste det vara frivilligt och kunna återkallas – vilket sällan går att uppnå i övervakade miljöer (dessutom råder ofta ett ojämlikt maktförhållande mellan den som övervakar och de som övervakas). I praktiken använder man därför andra lagliga grunder (som berättigat intresse eller myndighetsutövning).

Ja, vi ser till att dina övervakningssystem fungerar optimalt genom att erbjuda serviceavtal och fjärrsupport. Våra lokala tekniker utgår fran antingen Falun, Sandviken eller Gävle och täcker hela regionen. Läs mer om Kamerabevakning.

Grundreglerna – kamerabevakningslagen och GDPR – gäller för alla verksamheter, men det finns praktiska skillnader. Historiskt krävdes tillstånd främst för myndigheter och de med uppgift av allmänt intresse (vilket nu avskaffats). Numera har både privat och offentlig sektor eget ansvar att följa samma lagkrav. Skillnaden ligger oftast i rättslig grund: Privata företag stödjer sig vanligen på berättigat intresse (GDPR artikel 6.1 f), medan offentliga aktörer och de som utför uppgifter av allmänt intresse måste ha stöd i lag (GDPR artikel 6.1 e) för sin bevakning. Exempelvis kan en kommunal skola hänvisa till skollagen (trygg skolmiljö) som grund för kameror, medan en butik inte kan använda skollagen utan får göra en intresseavvägning istället. I övrigt är kraven på att skydda integriteten och dokumentera/begränsa bevakningen likartade för privat och offentlig sektor.

Göthes Säkerhet erbjuder behovsanpassade kamerabevakningssystem som används för att förebygga brott, minska skadegörelse och öka tryggheten i fastigheter och verksamheter. Lösningarna ger tydlig bildkvalitet för övervakning och eftergranskning samt möjlighet till larmverifiering med digital bildöverföring och lagring. Kamerabevakningen kan anpassas efter olika miljöer och integreras med andra säkerhetssystem, som inbrottslarm och passersystem. Göthes Säkerhet hjälper även till med rådgivning, behovsanalys och dokumentation för att säkerställa att kamerabevakningen uppfyller gällande lagkrav. Läs mer om Kamerabevakning.